Har framkallat en bunt kort så att jag har något att scrappa! En sisådär 600 bilder på barnen å mannen borde väl räcka en bit in på 4 veckors perioden!
Har delat in korten i Hampus hög, Ida hög och familje hög. I kväll när barnen och mannen krupit till kojs så ska jag i lugn och ro bläddra igenom buntarna med kort och skriva lite ideér bak på korten i blyerts ex vad jag ska skriva och i vilka färger. Det verkligen kliar i fingrarna på mej att få dra i gång att scrappa!!!!!
Har gjort lite beräkningar när ev min flytperiod borde starta och när jag blir opad (jag har nog nästintill spekulerat ihjäl mej, men den här sista känns realistisk!
De börjar operera ungefär när skolorna börjar, de öppnar här v 34, jag lägger på en vecka eftersom jag inte vet exakt vilket datum de öppnar,
så vecka 35 säger vi att de resterande från april kursen opas (de klämmer 9 st operationer per vecka)
v36 & 37 borde de som gick på kursen 7-8 maj opas,
Då borde min grupp opas v38 & 39, och eftersom jag kallt räknar med att opas sist i min grupp så borde jag opas i slutet av v39. vilket borde bli typ 23 september och i så fall börjar mitt flyt v34 vilket borde bli typ den 26 augusti Å DÅ är det banne mej inte länge kvar!!!!!!! Så i mitten av augusti borde jag få det efterlängtade brevet eller telefonsamtalet från Torsby då jag får veta exakt vilket datum som jag ska opas och vilket datum jag ÄNTLIGEN får börja min hett efterlängtade flyt period. Det datumet som min flytperiod börjar, det är datumet då mitt nya liv börjar.
När jag tittar på alla mina snygga försmå kläder så kan jag verkligen inte fatta om typ 6-8 månader så kommer dom sitta perfekt eller tom hänga lite. Vågar liksom inte riktigt tro att det kommer att hända. Detta beror nog på att vid varje bantnings tillfälle så har jag trott att denna gången kommer jag att lyckas, vid varje ny bantnings metod så tror jag det är detta som kommer funka för mej och varje misslyckande så blir jag så förbannat besviken på mej själv så nu har jag liksom tappat tron. Jag vet ju att operationen funkar, vågar ändå inte riktigt.............. man vet ju aldrig, kanske hittar något så att dom inte opererar mej, just mej kanske det inte funkar på osv. Nej bort med alla knäppa tankar!!!! Klart som faan att jag kommer att lyckas, bättre än någon annan. Då kan de som hade negativa synpunkter om min operation dra åt skogen för jag ska jäklar bevisa för dom, sen skiter jag i om de tycker att jag har fuskat. Det är ju så att de som vet minst alltid har de största synpunkterna. Okunskap!!
Jag längtar och det känns faktiskt bättre än vad jag någonsin vågat tro att outa det på facebook!!!!
Alla de värmande kommentarer och sist jag kollade så va det 97 komentarer och 101 gilla!!
Kul att veta att så många tycker om mej och hejjar på mej <3 Massa kärlek. Jag blev faktiskt riktigt rörd :0)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar