Tyvärr va det -17 grader och att förklara detta för Ida va allt annat än lätt!! Hon blev jätte arg och jag försökte skynda på lite för att vi inte skulle bli helt stående. Väl ute på farstun stängde jag och låste dörren, detta gjorde Ida jätte arg för detta ville hon göra själv, sen va hon arg för att vantarna satt konstigt, först ville hon hålla handen sen inte och sen hålla och sen KAN SJÄÄÄLV!!!! Jag orkar inte mer tänkte jag och började gråta. Stackars Hampus!! Han är jätte jätte duktig. Jag skäms för att jag tycker att det är skönt att köra Ida till dagis vissa dagar. När Ida är ensam så är hon jätte go (oftast) men när Hampus är i närheten så blir helt förbytt!!
Hoppas det inte blir något mer tjaffs och arghet i dag. Ska möta upp Hampus vid ishallen för hockeyträning nr2. Han längtar som bara den!!! Om Ida är nöjd och inte arg så tror jag ska göra pepparkakshus med barnen i kväll. Hampus har läxor som ska göras men dom gör vi tillsammans efteråt. Det som är svårt när båda barnen är hemma är att Ida vill helst vara med och sitter och drar i Hampus papper och retar honom, hon vill oftast ha all uppmärksamhet. Det blir ingen lugn och ro för Hampus. Det är samma sak när Jocke är hemma.
Jag kan nog vara mer lätt irriterad när Jocke är hemma för då känner jag av alla osagda förväntade krav Jocke har på mej vilket stressar mej ännu mer med de krav jag har på mej själv. Ibland undrar jag om jag kanske skulle vara mindre arg och stressad om jag fick någonsorts lugnande mediciner? Skulle detta göra att barnen fick en lugnare och mer harmonisk mamma. Jag så fruktansvärt dåligt samvete när jag blir så arg!!! Tänk om detta ger barnen men längre fram i livet, tänk om jag är den som förstör dom så som mina föräldrars brist på kärlek har förstört för mej?
Jag vet att det är jätte många som går på lugnande och lyckopiller men det känns ändå skamligt och pinsamt att behöva ens fundera på att kontakta läkare för råd. Min stress och dåliga humör kan nog vara del av att jag inte trivs i min egen kropp, nu har jag fått ordning på min ekonomi så då är det inte i kombination tmed det.. Känner mej fet och sladdrig. Har gått upp 5 av de 7 kg som jag gick ner av pulver. Hittar inte riktigt motivationen att köra pulver och jag har inte riktigt råd att köra helfart. Känner mej motiverad stundtals under dagen men när jag är rastlös så äter jag. Ska försöka att äta enligt LCHF fram till nyår, sen brukar motivationen komma av sig själv. 1/1 känns alltid som en rejäl nystart!!! Nytt år med nya möjligheter. Jag mår ju sååå mycke bättre när jag går på pulver! Framför allt mentalt. Det är visserligen fruktansvärt långtråkigt men ett par veckor ur mitt liv är ju inte så länge. Jag intalar ju mej själv att jag kommer att bli såå mycke lyckligare bara jag kommer ner till min målvikt på 73kg. Mycket av det tror jag är sant. Jag slipper bli ledsen när inga kläder sitter snyggt, slipper känna mej somtjockaste mamman i klassen, på innebandyn, på ishockeyn, i skateboardhallen mm. Ska inte väga mej för än på julaftonsmorgon för att se om LCHF har gett någon effekt! Hoppas att det åtminstone gjort att jag gått ner så att jag väger lika mycke som den dagen som jag slutade med pulver, 87,3kg. Ska i allafall börja göra situps varje dag fram till först å främst till 7/1 så det borde väll ge bra effekt, lite lite mindre sladdrig mage.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar